1) Den första principen är att hålla jorden täckt med levande grödor året runt – det är de gröna växterna som via fotosyntesen fångar in kol och avger det till mikrobiomet i jorden. En beskärd del av mikrobiomet övergår i långvariga kolföreningar (necromass principen). Använd gärna täckgrödor som byggs upp av fler arter (gärna upp mot 8 arter). Nästan varje levande varelse i och på jorden är beroende av gröna växter (eller det som en gång var en grön växt) för sin existens. Ju fler gröna växter, desto mer liv. Det är väl vedertaget att marktäckare buffrar marktemperaturer och minskar erosion, men det är kanske mindre känt att ett aktivt växande grönt marktäcke också ger energi till kväve-fixerande- & fosforfrigörande bakterier samt mykorrhizan – de är alla väsentliga för att frigöra växtnäring och styr de processer som lagrar in kol och skapar humus.

2) Den andra principen är att undvika plöjning så långt som möjligt och att istället jordbearbeta ytligt. Detta motverkar de mikrober som annars bryter ned kolföreningar och aggregat som i sin tur ger en bra jordstruktur. Så in vallarna med mykorrhiza och stödså vid behov istället för att plöja upp den. Byt ut mineralgödseln mot fermenterad växtnäring som innehåller levande komplexa blandningar av kvävefixerande mikrober.

3) Den tredje principen är att främja växt- & mikrobiell mångfald. Ju större mångfald desto fler ekosystemtjänster som motverkar skadedjur och sjukdomar. Detta ger ett större utbud av mikrohabitat för de markorganismer som är involverade i kvävefixeringen, frigörandet av växtnäring och kolinlagringen. Mykorrhizan har en central roll i vattenförsörjningen samt inlagringen av kol och kväve. Genom att producera ämnet glomalin på sina hyfer så skapas ett näringsbatteri av kol och kväve, som kan lagras i jorden under decennier.

4) Den fjärde principen är att ge stöd åt den mikrobiella bryggan i odlingsjorden, detta för att förbättra flödet av kol från växten till jorden. För att uppnå detta krävs att man minskar tillförseln av handelsgödsel i form av N & P, samt kemiska bekämpningsmedel eftersom de hämmar den komplexa biokemiska signaleringen mellan växternas rötter och mikrobiomet. Trappa ned steg för steg för att till slut ersätta handelsgödseln helt med fermenterad växtnäring i fast eller flytande form, eller använd djuren på ett regenerativt sätt (undvik överbetning och flytta boskapen i tid).

5) Den femte principen är att stärka mikrobiomet, då sker kolinlagring och tillväxten stimuleras. En fermenterad kompost eller flytande växtnäring av mjölksyratyp stimulerar både kolinlagring och tillväxt eftersom kvoten mellan svampar och bakterier går upp (F/B kvoten). Fermentationskulturen styr även mikrobiomet mot mångfald och artrikedom, samtidigt som mykorrhizans tillväxt stärks och patogena arter motverkas. En jord som brukats intensivt med plöjning och utan levande täckgrödor under lång tid bör inokuleras med mykorrhiza för att påskynda kolinlagringen. Undvik en rötad kompost och var försiktig med rötad flytgödsel. Rötningsmikrober stimulerar tillväxten av patogena arter, bryter ned kol och ger metangas avgång. Var även försiktigt med annan gödsel med en låg C/N kvot eftersom en låg kvot ger nedbrytning av kol & humus.

6) Den sjätte principen är att producera gårdens egen fast och flytande växtnäring som ger kolinlagring. Genom fermentation av mjölksyratyp kan man kostnadseffektiv på gården, eller fler gårdar i samverkan, producera sin egen växtnäring. Om gården har djur så använd djurgödseln som råvara. Om gården inte ha djur så använd grönmassa från täckodling. Alternativt går det att fermentera grönmassan direkt på fältet. Detta konserverar energin och kvävet i det organiska materialet och motverkar rötning och metangas avgång när grönmassan myllas ned. Metoden ger kolinlagring.

7) Den sjunde principen är att odlingsjorden reagerar positivt då djuren betar på ett regenerativt sätt. Gödsel och urin tillför jorden näringsämnen. Ett kortvarigt högintensivt bete stimulerar rotutsöndringen av energirika kolföreningar som i sin tur aktiverar kväve-fixerande bakterier och AMF mykorrhiza i rhizosfären. Mikrobiomet levererar då som svar det extra kväve, fosfor och andra näringsämnen som krävs för en snabb återväxt. Cirkeln slut och den fotosyntes och mikrobiellt styrda kolpumpen optimeras. Det resulterar i en positiv återkoppling och att mer kol & kväve lagras in i odlingsjorden.

8) Den åttonde principen är att arbeta proaktivt & stärka djur och människors hälsa genom näringstätare mat som ger hög immunitet. Välj en vallblandning som ger kvalité, ensilera med komplexa mjölksyrapreparat och se från början till att optimera vallodlingen genom att tillföra mykorrhiza och fermenterad växtnäring. När den mikrobiella bryggan i jorden optimeras så optimeras även vallen och fodrets kvalité då grödan får tillgång till alla probiotiska ämnen den behöver, till exempel: enzymer, vitaminer, spårämnen, antioxidanter med